Levnadsbeskrivning

Vargeringskarl 1808.
Levde vid vigseln som kardemakargesäll 1810 i Brog. Ivla, S.Ljunga (G).
Antagen som soldat nr 23 1811-06-01 i Billekulla, Nöttja (G).
Flyttade 1811 från Björsag. Elinge, Hamneda (G) till Göteryd (G).
Flyttade med hustru och barn 1812 från Göteryd (G) till Extorp mellang. soldat., Nöttja (G).
Flyttade 1813 från Extorp, Nöttja (G) till Hamneda (G).
Flyttade 1816 från Hamneda (G) till Käskhult, Göteryd (G).
Flyttade 1817 från Käskhult, Göteryd (G) till Hamneda (G).
Avförd som soldat nr 23 för begången stöld 1819-11-26 i Billekulla, Nöttja (G).
Längd 5' 8" (gmr 1817). Kallades vid antagandet Abraham Persson Kuno (kmr 1812:1).

Första gången Abraham hamnade vid domstol var för ett lån av 10 Riksdaler i april 1812. Han hävdade att det var hans bror, förrymde soldaten Sven Qvick, som lånat pengarna, men som Abraham hade skrivit under blev han dömd att betala, men eftersom han saknade tillgångar blev han dömd att med arbete avtjäna där Rätten sådant anvisade. Skulden hade ökat till 18 Riksdaler 40 skilling.

Vid en del rättegångar valde Abraham att inte inställa sig och drog på sig nya böter genom uteblivande - 32 skilling per gång. Den som inte kunde betala avstraffades med tre dagars fängelse.

SKULD TILL SOCKENMAGASINET I HAMNEDA.
Om återbetalning av lånad säd från Hamneda sockenmagasin. Alla har vi väl hört den gamla ramsan "Om Erik ger ax ger Olof kaka". Olofsdagen eller Olsmässodagen infaller d 29 juli och gynnsamma år kunde man tydligen då baka av det nya mjölet. Tiden strax före kunde många familjer ha det knalt med mjöl och de magra veckorna i juli brukade kallas Olsmässokroken. För Abraham och Elsa-Lisa var säden slut redan i maj ett år och Abraham måste låna råg och korn ur sockenmagasinet.

1819 Ht ? 560: Knut Andersson i Ryd och Peter Jonasson i Elinge yrka åläggande för Soldaten Abraham Kuno och Jon Eskilsson i Mjäryd att återbetala 1/3 tunna Råg och 1/6 tunna Korn till Hamneda Sockenmagasin. Vid uppropet infunno sig Knut Andersson och båda Svarandena, ingivandes Käranden till styrko för kravet en sålydande skuldsedel: Jag undertecknad haver till låns av Magasinsförvaltaren Carl Torstensson uti Ryd och Jon Månsson tvenne skäppor Råg och en skäppa Korn, som skedde uti Bäckagård d 25 Maj 1817.
A. Kuno uti Hamneda.
Vittne Jonas Svensson Klockare.
För ovanstående lån går jag undertecknad uti full borgen för Abraham Kuno uti Hamneda Qvarn för tvenne skäppor råg och en skäppa korn.
Jon Eskilsson.
Vittnen.

Kuno, som nu är arresterad för Tjuvnadsbrott saknar all tillgång, vadan Jon Eskilsson icke undandrager sig betalningen, med förbehåll om öppen rätt att söka sitt av Kuno om tillgång framdeles skulle bli hos honom.

STÖLDEN SOM ORSAKADE AVSKEDANDET.

Sunnerbo härads höstting 1819 ? 549:
Sedan en kopparkittel natten emellan den 16de och 17de sistl. October blivit stulen från Jonas Nilsson i Billekulla och Soldaten Abraham Kuno i Hamneda såsom misstänkt för denna stöld av kronolänsman och kronofogden O S Björkdahl blivit arresterad och till Häradsfängelset avfört, då företogs en rannsakning om samma stöld, varvid sig infunno cronolänsman Ehneqvist och målsägaren Jonas Nilsson i Billekulla och Bonden Anders Esbjörnsson i Klöxhult, vilken sistnämnde av Kuno skall ha köpt den stulna kopparkitteln, varföre å honom yrkas, enligt stämning, ansvar samt åläggande att ersätta Jonas Nilsson, kärande, samt utgifterna som utgått till Kunos arrestering.
Jonas Nilsson uppgav att ifrågavarande kopparkittel varit stående vid brunnen ute på hans gård och blivit natten emellan 16de och 17de Oct där stulen, samt blivit återfunnen hos Svaranden Anders Esbjörnsson i Klöxhult, som köpt den av Kuno. Berörde kittel framvisas och fanns väga 18 lod, samt värderas av Nämnden till 6 Rdlr. Anders Esbjörnsson förklarar, att den 19 Okt sistl. Abraham Kuno, som då kallade sig Quick, kommit körande till Klöxhult och budit ut den uppvista kopparkitteln. Anders, som icke i ringaste måtto misstänkte Kuno för oriktig åtkomst, helst som det aldrig skall sports, att han var beryktad för stöld, köpte kitteln av honom för 10 Rdlr, varefter Kuno handlade 4 kannor brännvin av Anders (drygt 10 liter!), vilket Kuno sade sig skola hava till en auktion, som han ämnade några dagar efteråt hålla på åtskillig sin egendom, varibland fanns mera koppar, den han sade sig ha inropat på auktioner, varefter Kuno rest sin färde, och så snart fråga blev om kitteln, avlämnades den genast av Anders, som tillika uppgav hela förhållandet.

Tilltalade Abraham Kuno framställd för Rätten uppgav sig vara 29 år gammal och finnes av medelmåttig kroppsbyggnad, fritt och otvunget erkänner han att hava stulit den uppvista kopparkitteln och sålt den till Anders Esbjörnsson, samt vitsordade den senares uppgift om förhållandet vid försäljningen. Orsaken, att han uppgav sitt namn vara Quick härrörde därav, att han utan permission där var utan compagniets stånd, och hans tal om auktion å sin egendom samt att han hade mera koppar att avlåta, åsyftade att undanröja misstanke mot honom angående den kopparkittel han till Anders försålde.

Av Åklagaren instämda vittnen berättade på Ed:
1/mo Soldaten Jöns Lustig på Grenöen, att d 19 okt, sedan Kuno sålt kopparkitteln till Anders Esbjörnsson, hade vittnet kommit till Klöxhult, där både Kuno och Anders Esbjörnsson omtalat förhållandet och handeln. Kuno omtalade då, att han ämnade hålla auktion på åtskillig egendom, varibland fanns mycket mera koppar och att han sålt ifrågavarande kittel för att få medel till inköp av brännvin, som skulle vara till auktionen. På Kunos begäran följde vittnet med och visade honom vägen till Sånnaböke, där han sade sig hava en bekant uti en dräng vid namn Sven, den de också träffade och varvid Måns i Sånnaböke jämväl kom tillstädes. Vittnet omtalade då för Måns, att Kuno hade hemma koppar att sälja och ämnade hålla auktion därå, men Kuno avbröt samtalet och sade, att han ej hade någon koppar, tilläggande vittnet, att Kuno då kallade sig Quick.
2/ Sven Petersson i Länshult: att vittnet d 19 okt kommit till Anders Esbjörnssons hus, sedan handeln om kitteln var avgjord och hörde Kuno nämna, att det brännvin (drygt 10 liter) han köpt av Anders skulle begagnas vid auktion, som han ämnade hålla å någon sin egendom. Vittnet begär ersättning och haver 4 mil hem.
Åklagaren yrkar laga ansvar å Abraham Kuno, samt att Anders Esbjörnsson i Klöxhult, såsom den där handlat med misstänkt person, må med böter anses, samt Kuno och Anders Esbjörnsson En för bägge och bägge för En må ersätta, dels Målsägarens bidande och kostnad jämte vittnens inställelse och dela de utgifter 3 Rdlr som åtgått till skjuts och dagtraktamente för Hamneda Sockens fjärdingsmån, då Kuno häktades och hitfördes. Anders Esbjörnsson yrkar befrielse och begär ersättning för sin inställelse samt att återbekomma de 10 Rdlr han betalt Kuno för kopparkitteln.

UTSLAG: Soldaten Abraham Kuno är genom egen frivillig bekännelse förnummen att hava natten emellan den 16 och 17 Okt från Jonas Nilsson i Billekulla ute på dennes gård stulit en till 6 Dlr värderad kopparkittel, vilken han den 19de i samma månad emot 10 Rdlr försålt till Anders Esbjörnsson i Klöxhult, som återlämnat kitteln till ägaren Jonas Nilsson. Och därföre med stöd av 40 Cap. ... och Kongl. Förklaringen d 23 Mars 1807 dömes Abraham Kuno skyldig att böta det stulnas tredubbla värde aderton Rdlr i treskiftes och att uti Nöttja Sockna Kyrka undergå en Söndags uppenbar Kyrkoplikt, skrift och avlösning *, eller i brist av böttnen avstraffas med sex/6 par spö, tre slag av varje.

Anders Esbjörnsson blev frikänd från ansvar, emedan ingen anledning förekommit för honom att anse Kuno såsom misstänkt person. I övrigt ålägges Kuno, att dels ersätta Målsägaren Jonas Nilsson kostnaden och tidsspillan med 4 Rdlr 32 sh Banco och till Anders Esbjörnsson återbära de 10 Rdlr han för kitteln erhållit,samt gälda de i målet Edeligen hörda vittnena med 1 Rdl 32 sh Banco vardera.
Efter avkunnandet av detta utslag förklarar Abraham Kuno sig därmed nöjd.
Kyrkoplikt: Att inför hela församlingen (eller inför prästen och några bland församlingens äldste) erkänna sin ånger över begånget brott.
Skrift: bikt före nattvarden, syndabekännelse.
Avlösning:absolution, tillförsäkran om syndaförlåtelse efter erlagd bekännelse.

Hustrun Elsa Lisa Forsmark var 18 år när fadern dog och hennes yngre bror Carl Gustaf 16. Han blev soldat vid Kronobergs regemente och eftersom han var läs- och skrivkunnig blev han snart vicekorpral. Hans boställe låg i Ryd i Hamneda socken. Elsa Lisa bodde hos honom , tills brodern gifte sig och som brud hemförde "Enkefru Friherinnan Högvälborna Sara Margareta Falkenberg född Hård". Då anges i kyrkboken att Mademoiselle Elsa Lisa Forsmark flyttade till Hjortsberga 1810. Året därpå kom hon hon tillbaka till Hamneda och var då gift med Abraham Bredendick och paret väntade barn. De var en kort tid bosatta som "inhyses" i Elinge Björsgården, men när dottern Gustava Juliana föddes i maj bodde de i Käskhult i Göteryd.
Abraham hade nyss kommit hem från kriget i Finland och på Åland, där han hade deltagit som soldat s.k. vargeringssoldat. Abraham blev 1811 indelt soldat för Billekulla rote, fick soldatnamnet Kuno och familjen flyttade igen, denna gång till Extorp i Nöttja. Där föddes dottern Anna Catharina.. Den lilla dottern dog av bröstsjuka två år gammal. Strax därefter flyttade familjen från Nöttja till torpet Sunnerborg i Hamneda och på hösten 1816 vidare till Göteryd, där den tredje dottern Anna Sophia föddes, men redan året därpå var de tillbaka i Hamneda igen. Nu bosatte de sig på torpet Johansdal, Elinge Jacobsgården.

I regementets mönsterrulla för 1822 meddelas att soldaten Abraham Kuno är avförd för begången stöld d 26 nov. 1819 och ersatt av en annan soldat.
Abraham var skyldig sin far kardemakarmästare Isak Bredendick en större summa pengar, som han nu kanske inte såg någon möjlighet att kunna betala tillbaka. Allt detta blev förmodligen för mycket för honom, för år 1821 övergav han sin familj och rymde sin kos.
Kvar i ett torp i Hamneda satt Elsa Lisa med sina döttrar, tio och fem år gamla.. Efter tre år ansökte Elsa Lisa vid Sunnerbo Häradsrätts höstting om att få bli lagligt skild från sin man "som för över tre år sedan avvikit landet utan att sedermera hava i någon mån givit sig tillkänna eller brytt sig om hustrun". Hon inlämnade intyg från Extra Sockenstämma att hennes make varit försvunnen i 3 år.

Rättens utslag: Då uppenbart säger sig att avskedade Soldaten Abraham Bredendick Kuno övergivit sin hustru i avsikt att ej mera bo nära henne, finner Häradsrätten med anledning av 13 Cap. 48 giftermålsbalken det skall i alla häradets kyrkor honom åläggas att inom natt och år härefter inställa sig hos sin hustru till äktenskapets fullföljd, till äventyrs att eljest dömas till skillnad dem emellan och Abraham anses ha fått sin giftorätt bortförlovad.
Efter 2 1/2 år är ärendet ånyo uppe i häradsrätten och döms till skillnad makarna emellan för att mannen sin hustru egenvilligt övergivit och oaktat behörig efterlysning varken inom föreskriven tid till henne återkommit eller givit sitt vistande tillkänna. Med anledning härav förklaras att Hustru Elsa-Lisa Forsmark från dess man, förre Soldaten Abraham Bredendick Kuno meddelas fri, ledig och lös, med tillåtelse för henne att i annat lagligt äktenskap träda. Nästa steg blev att hos Högvördiga Domkapitlet i Växjö ansöka om skiljobrevs erhållande, vilket beviljades den 21 mars 1827.

Efter skilsmässan flyttade hon och flickorna till torpet Knappsholm, Horstaberga Södergård. När döttrarna var 20 resp 15 år flyttade familjen till grannsocknen Södra Ljunga, där flickorna stod som ägare till en liten stuga, Svenstorp under Runkarp Norregård. Elsa-Lisa betecknades som "inhyses". Gustava Juliana arbetade som piga i Ivla tills hon gifte sig med sockenskomakaren Peter Svensson Modig, vars far var jägarsoldat vid Kronobergs regemente och således varit kamrat med Abraham Bredendick under krigen i Finland och Tyskland.
Yngsta dottern gifte sig så småningom med en soldat Johan Gustaf Elm, som först flyttade in i Svenstorp, men efter en del flyttande bosatte sig familjen i Björstorp i Hamneda. Elsa-Lisa hade sitt hem hos dem till sin död. Hon blev 81 år gammal och skrevs som soldatänka i dödboken.

Källa: Ulla-Britt Holmqvist