Ansedel Karl Persson Lundal Oro Otterdal

1699-1735

Sergeanten
Född 1699 i Halland (N).
Död 1735-01-01 i Annerstad (G).

Karl Persson Lundal Oro Otterdal Född 1699 i Halland (N). Död 1735-01-01 i Annerstad (G).

Levnadsbeskrivning

Född 1699 i Halland (N).
Antagen som soldat nr 59 1717-10-01 i Öxnalt norreg., Lidhult (G).
Befordrad till furirskytt 1718 Överstelöjtnantens kompani, Kronobergs regemente.
Efter order åter till nr 59 1719 i Öxnalt norreg., Lidhult (G).
Avancerat till korpral och transorterad från nr 59 till nr 95 1721-08-17 från Öxnalt söderg., Lidhult (G) till Fårtorp, Annerstad (G).
Befordrad från korpral rote 95 till rustmästares men behållit korprals indelning och namnändring till Oro 1728-07-01 Överstelöjtnantens kompani, Kronobergs regemente.
Transporterad som rustmästare från nr 95 1728-09-23 från Fårtorp, Annerstad (G) till Livkompaniet, Kronobergs regemente.
Transporterad som rustmästare 1731-07-13 från Livkompaniet, Kronobergs regemente till Överstelöjtnantens kompani, Kronobergs regemente.
Död 1735-01-01 i Annerstad (G).
Kallades Carl Persson Lundahl och "sattes till Furire skytt" vid mönstring 1718.
Fick tillnamnet Otterdahl vid generalmönstring 1728-09-23 (gmr 1728).Var enligt rullan 1721 född 1699 och enligt rullan 1728 född 1702.
Var enligt dödboken sergeant.

1724 sommartinget 4 juni § 47.
Corpralen Carl Uro kärar till samtliga roteintressenter uti Mäseboda rote, för att de icke godvilligen vilja till honom betala efter deras soldat Sven Lundbecks anvisning av den 2 april sistlidne som med en del av regementet uti Stralsund vistas de 16 daler silvermynt i avräkning på bemälte soldats d 14 maj 1720, för anorderade årliga lega och lön vilka 16 daler silvermynt corporalen uti Stralsund till Sven Lundberg [Lundbeck] uti dess sjukdom utlämt, då han därom högst angelägen var, eljest torde hända han alldeles undergått och länge sedan varit död.Uppå roteintressenternas vägnar begiver Johan Persson i Mäseboda att betala till corpralen Carl Uro desse 16 daler silvermynt, vilket och de övriga rotebönderna, som nu närvarande äro, samtyckte, allenast för ödesfjärdings hemmanet undslipper att erlägga, vilken Sven Lundbergs [Lundbecks] hustru Bengta nu brukar och på frihets år upptagit, kunnandes hustru Bengta närvarande icke förneka, det hon uppburit regements hjälpen; för den skull dömes roteintresenterna av Mäseboda jämte hustru Bengta för den upptagna öde fjärdingen till corpralen Carl Uro att betala samma 16 daler silvermynt utav deras soldats Sven Lundbergs [Lundbecks] betingade lega och lön, jämte 2 daler silvermynt expenser.

1724 hösttinget 23 september § 16.
Per Jonsson i Rås, har till detta ting instämma låtit korpralen Carl Uro i Skeen för skällsord av tjuv och slagsmål av 5 o 6 örfilar samt ett slag av maltroderet; korpralen Uro tillstår frivilligen sig hava efter någon förlupen oenighet, vilken Per så väl den gången alltid tillförne åstadkommit, slaget Per 3 a 4 örfilar, samt ett slag av maltroderet; Jämväl kallat tjuv; men Per påstår att dess instämde vittnen edeligen avhöres måtte, var med han bevisa vill vidare olägenhet vara av Uro honom tillskyndat, varför de mämligen Isak Svensson, Anders Arvidsson och Jacob Nilsson i Skeen förekallades som av god fräg jävade vittneseden avlade och var för sig särskilt som följer berättade.
1. Isack Svensson att han allenast sett korpralen Uro slå per 2 örfilar och ett slag av maltroderet, samt kallat tjuv. Mer vet icke här om att vittna.
2. Anders Arvidsson vittnar att han sett korpralen samma gång som förr omtalat är, slå Per 4 örfilar och ett slag av malteroderet. Vidare oväsende har icke försport.
3. Jacob Nilsson i Skeen, när Per varit i Brogård har korpralen Carl Uro kommit dit och efter någon oenighet sett korpralen slå Per 3 a 4 örfilar ett slag med malteroderet och skällsord av tjuv kallad, men icke förmärkt.
Detta allt tillstår korpralen Uro, men vad skällsordet av tjuv beträffar så kan han det icke taga tillbaka utan övertyga att han stulit ett par vantar ifrån Johan i Varshult [Värset] och således av det namnet gjort sig värdig, underkastandes sig för slagsmålet gjort sig värdig, underkastandesnsig för slagsmålet laga plikt, men skällsordet av tjuv, vill med de instämde vittnen, Anders Arvidsson och Isack Svensson bevisa, vilka närvarande och efter parternas begivande på den förr avlagda vittneseden en var särskilt som följer vittnade.
1. Isak Svensson att Johan i Värset med Per i Rås voro nu uti september månad i Skeen, den förra att mala, då Johans vantar, som hängde över en styrestol, kommo bort och efter 8 dagar blevo funne hos Pere i Rås, mer vet icke härom.
2. Anders Arvidsson säger att vantarna som hängde på stolen uti Skeens Brogård och tillhörde Johan i Värset, vid det Per i Rås reste bort saknades och efter 8 dagars förlopp blev vittnet varse att Per i Rås hade den hängande vid sin rocksäck, och tillsade Per att vantarna tillhörde Johan i Värset, men Per nekade och sade att vantarna voro hans egna, som han länge påstod, men äntligen då han blev övertygad att vantarna voro Johan tillhöriga, sade sig dem funnit på vägen, var vet vittnet icke.
Per säger sig hava dem funnit under vägen från marknaden, korpralen Uro anhåller om dilation uti detta mål vad det angiva snatteribeträffar till nästa vinterting, då han påtager sig att vilja bevisa Per i Rås icke allenast detta omrörda utan och flera dess i dylika mål begångna förgripelser, men vad slagsmålet beträffar avbidar rättens utslag, påtagande sig att vilja förnöja de instämda vittnen.
Resolutio: Emedan korpralen Carl Uro, så väl själv frivilligen tillstått och bekänt som och edeliga vittnen intygat att han uti Skeen Brogård nästliden september månad efter någon förlupen oenighet slagit Per Jonsson i Rås 4 örfilar samt ett slag med ett malteroder ; alltså prövar tingsrätten skäligt det bör han korpral Uro därför likmätigt 13 Cap Sår M B m vilja L L plikta 5 gånger 3 marker men vad beträffar tillvitelse av snatteri emot Per Jonsson, så emedan korpralen påtager sig att vid nästa ting, icke allenast villja vidare övertyga Per Jonsson att hava olovligen tagit Johans i Vershult [Värset] vantar, utan och flera dylika mål förövade förgripelser; alltså kan tingsrätten den där till begärda dilation icke förneka, blivandes emellertid vad de av Per Jonsson begärda expenser beträffar differerat, till där tingsrätten sitt änteliga utslag härutinnan parterna meddelar; dock bör korpralen Uro efter begärande förnöja de vittnen som nu varit instämda.

1725 vintertinget 3 mars § 116.
Uppå åboens och Corporalen Carl Uroos uti Skeen Liagård anhållan, bliva nämndemännen Nils Josephsson i Ularp och Jöns Månsson uti Virkesnäs här med konstituerade att besiktiga den skada som bemälte Uro tagit, i det ett loft med nattstuga under d 1 hujus [denna månad] för honom skall blivit uppbränd och i aska lagd; Jämväl vid infallande laga synetid uti vederbörandes närvaro bese och syna frälsehemmanet Skeens torp 1/8 som Carl Uro vid nästa flyttotid emottaga skall, huruledes det till hus, gärdesgårdar och utur beskaffat finnes och slik som nogast uppteckna.

Relationer och barn

Gift 1723-10-27 i Liag. Skeen, Annerstad (G).
Ingeborg Svensdotter Folin. Född 1706.

Helena Karlsdotter Otterdal. Född 1724-08-20 i Skeen Liag., Annerstad (G).

Göran Karlsson. Född 1727-09-15 i Skeens torp, Annerstad (G).

Peter Karlsson. Född 1730-05-25 i Skeens torp, Annerstad (G).

Kristina Karlsdotter. Född 1732-10-05 i Skeens norreg.., Annerstad (G).